Dan före dan...

Så... Imorgon bär det alltså av! Mot Californiaaaa and Fresno. Eller, rättare sagt mot våran vackra huvudstad, som ska bli det första stoppet i min resa mot det förlovade landet och varifrån jag sedan flyger till Frankfurt, sedan vidare mot Los Angeles och slutligen landar i Fresno. Känns otroligt konstigt allting... Svårt att fatta att det verkligen händer om man säger så. Har hållt på nu de senaste veckorna att säga hejdå till alla, måste ju ta avsked till hela Vänersborg, och det känns nästan som det är spikat nu. Men värst blir nog ändå imorgon, den allra sista chansen att få krama alla en sista gång, innan jag kommer hem igen nästa år, 2008. Det känns sjukt långt borta.

Även om jag tror jag kommer få det riktigt bra, kommer jag sakna livet här hemma, det vet jag. Mest kommer jag nog sakna allt det vardagliga, det självklara. Möte vid klockan kl. 7, fika på Sweet, hyra film på bogart och köpa tonvis med godis på kvantum (kvantum in my heart;). Att bara sitta uppe halva nätterna och prata i telefon, eller bli väckt klockan 8 på morgonen av den mest morgonpigga röst världen skådat. Kommer sakna alla goa förfester och roliga efterfester (Alla kan känna sig förlåtna för att ni ätit upp min mat, det var de värt). Att bara kunna dra ner till stan och vara säker på att träffa på någon man känner. Alla härliga soldagar på volleybollen, eller sköna sommarkvällar på promen! Trodde aldrig jag skulle säga det, men kommer sakna Vänersborg helt enkelt...

Såklart kommer jag mest av allt sakna mina underbart underbara snygga bästa vänner :) Ni är guld och det vet ni tjejer, men ett år går fortare än man tror, och om 10 månader sitter jag här igen, i samma gammla stad, men med flera 1000 upplevelser rikare!

Nu är klockan snart halv fem på morgonen, så om nästan exakt ett dygn står jag där på Arlanda, förväntansfull ocg förmodligen fruktansvärt nervös! Men packningen är i stort sett klar och det enda jag behöver nu är några timmars sömn, innan det är dags att påbörja morgondagen, och starten till min resa över Atlanten. Sist av allt vill jag bara säga till mina tjejer att jag hoppas att ni vet hur underbara ni är :) Kommer sakna er så sjukt mycket!!

Skriver mer när jag kommit fram!

Många pussar

//Alva